LOLektivet

Helt osannolikt lyckad dag igår. Först har vi projektpresentation i programvarukvalitetskursen, vilket gick mycket bra. Sedan, ett mycket produktivt styrelsemöte med LinDai. Den ena huvudpunkten på dagordningen var LinCon, där vi i år kommer att stå för ett officiellt arrangemang, i form av non-stop animevisning fredag till söndag i en av C-salarna. Den andra var det nyligen påtänkta samarbetet med LBK. Det lutar åt att vi kan sluta ett avtal väldigt snart, så att vi kan använda deras urmysiga källare till att titta på anime i i fortsättningen. Mycket najs.

Och bara som grädde på moset kommer Tobbelasse och viftar med en kamera och undrar om någon känner igen den. Min kamera! Min jättefina digitalkamera som jag trodde att jag hade supit bort nån gång före jul! För att fira denna glada återförening beslöt jag mig för att dokumentera några highlights från LOLektivet för eftervärlden. Extrema närbilder beror på att omgivningarna är fulla med skräp.

Hannes.

En del av min blygsamma lya, inklusive dansmatta och gipsavgjutning.

Liten men naggande god animesamling, inklusive tomma Pocky-kartonger och Takkun!

Det är viktigt att veta vem lång man är.

Kalle fick i år världens absolut bästa julklapp någonsin.

Ytterligare bevis på att undertecknad har för mycket fritid.

LOLektivets eget skyddshelgon, Dolph "You-have-the-biggest-dick-I've-ever-seen" Lundgren.

Tidernas kap.

Vår egen "behind-the-bushes"-Bush, dekorerad inför diktatorfesten.

Vår egen "behind-the-bushes"-Bush, Kenny Rogers-dekorerad under diktatorfesten.

Och detta är, beklagansvärt nog, platsen där det mesta av magin händer.

Super Mario Galaxy

Inga fler RPG:er före jul. Fixade antagligen datasäktentan idag, grafteorin på torsdag, sen stänger jag hjärnkontoret - och bloggen - till efter jul.

När LOLektivet fick sin fjärde hyresgäst kom vi gamlingar på den fina idén att fortsätta betala samma hyra och lägga Håkans bidrag i en diskad konservburk i servergarderoben och sätta på en tejpbit med texten 'LOL' på på den. (Faktiskt korrekt Svenska. Eller?) Pengarna i LOL-burken ska enbart gå till LOL-iga saker, till exempel Super Mario Galaxy.

Förtjänar spelet alla de sanlösa hyllningar det har fått överallt? Mitt svar: ja, så gott som. Låt er inte bländas FÖR mycket av trogna Nintendofans som vill påstå att SMG är Jesus reinkarnerad. Vad det är är:

• Det bästa som kunde hända Wii-konsollen
• Ett nytt grepp på plattformsgenren
• Det bästa plattformsspelet jag har spelat på mycket, mycket länge
• Ett lika bra spel som SMB3, SMW eller SM64

Den sista punkten är nog den starkaste; SMG för med sig samma glädjekänslor över innovation och nytänkande bandesign som de tidigare Mariolegenderna, och lika många överraskningar. Och efter att ha spelat Paper Mario till GameCube är det riktigt uppfriskande att sjunka ner i ett spel som har så många svåra utmaningar utan att bli frustrerande i längden. Visst blir man heligt och innerligt förbannad när man gör ett minimalt snedsteg i "Dusty Dunes" efter att under 18 minuter ha samlat 99 av 100 lila mynt och obönhörligen sugs ner i kvicksanden för umptielfte gången och får börja om från början igen. Men det går snart över och man är åter taggad till att göra ett nytt försök. Och efter umptitrettonde gången går det. Den känslan är klassisk. Den fångades i kommersiellt format i TV-spelens urtid och är än idag en sällsynt juvel som inte all processorkraft och 3D-ända-upp-i-röven-grafik i världen kan köpa. Den kräver geni för att uppenbara sig.


Ett stort tack till "Yahtzee" för inspiration till bloggskrivande och uppmuntran mitt i överjävligt tentapluggande genom hans otroligt roliga videokolumn Zero Punctuation. Ett måste för alla som gillar spel och humor.

Trippigt

En händelserik helg har det varit. Och tack vare mina generösa föräldrar kan jag nu dela med mig av den i 1280 pixlars knivskarp upplösning.

I fredags var Vicke här. Hans jobb med att byta operativsystem i Linköpings bankomater förde honom till denna tragiska stad. Tillsammans avnjöt vi god konversation, dålig sushi, dålig espresso (se bilden) och en mycket vacker solnedgång (se den andra bilden). Och lite musiksnack.


På kvällen styrde jag kosan mot Norrköping för att se vad "Teleplatau" var för nånting. Hade väntat mig nånting i stil med det här Youtube-klippet, där min fina kompis Emelie demonstrerar det hela. Det är alltså dansen som framkallar musiken och inte, som annars är brukligt, tvärtom. Det hela ägde rum i en klätterlokal och involverade en del ljuseffekter; därför var belysningen tämligen dunkel, och jag fick följaktligen inga bra bilder på det hela. Mängder av tekniskt krångel gjorde också att det inte blev så spektakulärt som det hade förväntats. Men världens häftigaste boulderrum hade de i alla fall!


I lördags, slutligen, var det dags för 07:s upplaga av LEGOtrippen, C-sektionens årliga legobyggartävling. Vårt lag (jag, Esbjörn, Joel, Kalle och Sarah) Bitesized Brain vann med stigande grad av bestörtning och besvikelse två heat och gick, stick i stäv mot våra zombielika ambitioner, vidare till final. I övrigt låter jag bilderna tala för sig själva. Mera bilder på Facebook (om du är kompis med mig där).

20 varierande timmar

Igår var det en dag som började som skit, fortsatte som mer skit, och till slut övergick i nåt bra. Tenta i programutvecklingsmetodik på morgonen, och för lite sömn. Tofflar runt i lägenheten och försöker vifta bort sömnfjärilarna. Tappar ena brusgeneratorn i toaletten. *plums* Faaaa-AAANN! (Mer om vad en brusgenerator är och varför jag har en en annan gång.) Fick skumt nog för mig att det var akademisk kvart på tentan och kom en kvart för sent. Skit också. Satsar stenhårt på tentan och misslyckas antagligen, med mycket liten marginal. En kvart till hade kanske räckt...

På kvällen salsa, och inte bara i en gymnastiksal den här gången. Nu drog vi ut till L'Orient efteråt för att ta det hela till en ny nivå. Shit, vad mycket duktigt folk det var där. Och som vi väl hade befarat så såg deras salsa inte alls ut som det vi hade lärt oss. Det fanns liksom inga steg kvar i det hela, utan dansen bestod till hundra procent av armslingrande, snurrande och höftrullande. Som tur är är atmosfären väldigt avspänd på L'Orient och det var ett gäng nybörjare där också, så vi gjorde så gott vi kunde. Tack Mumlan, för att du följde med och följde.

Sen hem i säng och klockan fyra brakar ett gäng in genom ytterdörren och nån börjar sjunga slutmusiken till Portal med hög röst: "Now these points of data make a beautiful line, and we're out of beta we're releasing on time". Inga namn ska nämnas. Tack gode gud att de inte började spela Tetris Attack i alla fall. Men men, vad vore livet om man inte blev väckt mitt i natten av partajande kompisar då och då?

Diktatorfest

På lördag är det diktatorfest i LOLektivet. Då bjuder vi på lösmustascher, spelar vinylskivor med rysk marschmusik och dricker temadrinkar, som till exempel Ansluß (Strohrom och Jägermeister) och Cuba Libre. Om du tycker att detta är din typ av humor är du mycket välkommen!

Nygammal Äpp!

Torsdag om två veckor, 4 oktober, är det äntligen dags för första nya gamla ÄoPoP:n. Då är det öppen hus i LOLektivet för alla som tycker att torsdag är dagen för ärtsoppa, pannkakor och punsch. Droppa in efter skolan, käka ÄoPoP till självkostnadspris, plugga ikapp tillsammans, sy på overallen och ha allmänt trevligt. Hoppas att det slår väl ut så att det blir en nystart på den gamla traditionen. Fler kollektiv kanske blir intresserade av att göra samma sak så att vi kan turas om. Det är ju liksom en perfekt torsdagsaktivitet när det inte är kravall. Overall är det förstås som gäller, om du inte har tänkt ha den till att sy fast saker på.

Vi ses då!

Middag

Igår var det middag här hemma, med några av de trevligaste människor jag känner. Bland andra Emelie och Andreas, som jag båda träffat genom Innie, och som jag därför trodde kände varandra, men som visst inte gjorde det. Så här skrev Emelie om det.

Emelie är vegan och hade med sig sin vän Saeed, som är muslim, så jag fick prova på att laga vegansk mat till dem. Lyckades rätt bra för att vara första gången tyckte jag, med Emelies hjälpande hand. Som tur är var receptet lätt att veganisera: köttbuljong blev grönsaksbuljong, creme fraiche blev "yofu" och fläskkött blev "tzay". Har man lärt sig ett par nya ord också.

Lite mat, lite dansmatta, lite Tetris Attack (LOLektivets nya nationalspel). Men ingen Wii, till Andreas stora förtret. Ska komma ihåg att köpa nya batterier till nästa gång, Andreas.

Och sen animefilmen Whisper of the Heart, som jag hade hört så mycket bra saker om att jag vågade föreslå den utan att ha sett den. En "slice-of-life"-film, kan man säga, utan mycket till plot. Väldigt fin ändå och rätt rolig på sina ställen, men faktiskt lite väl långsam för min smak. Jag brukar gilla den här typen av film, men jag måste säga att det finns betydligt bättre saker att se än den här i så fall, kanske framför allt My Neighbor Totoro, The Girl Who Leapt Through Time och Kiki's Delivery Service.

Tack för en riktigt bra kväll, allihop!

Slafs

Det finns en företeelse i LOLektivet. Den heter slafs. Det går till så att man samlas och äter slafs och tittar på slafsfilm. Här är ett bra recept på slafs:

Kombinera på lämpligt sätt följande:
-pommes frites
-köttfärs
-många slafsiga såser

Receptet kan varieras nästan i oändlighet.

Igår var det slafskväll. Slafsfilmen för kvällen var - på Antons begäran - Spongebob Squarepants: The Movie. Jaaaaaahapp...

Men nu låter det som att jag var besviken. Filmen får en stark trea och slafset en medelstark fyra. Slafs är gott.

Hasselhoff!