13 augusti 2007

Lugnet före stormen II

Längesen jag var tillräckligt avspänd för att ägna en hel för- och eftermiddag åt nästan ingenting utan att få skuldkänslor för det. Eftermiddagen övergår i förkväll, men man låtsas fortfarande att det är eftermiddag och bara fortsätter. Sätter på Lock, Stock and Two Smoking Barrels för umptielfte gången. Mimar med i alla repliker man redan kan med ett leende på läpparna och gör andra onödiga saker under tiden. Finns det en film med fler one-liners instoppade? Några favoriter, helt kort:

"If the milk turns out to be sour, I ain't the kind of pussy to drink it."

"You must be Eddie, JD's son."
"You must be Harry. Sorry, didn't know your father."
"Nevermind, son. You just might meet him if you carry on like that."

"It's a deal. It's a steal. It's the sale of the fucking century. In fact..., fuck it Nick, I think I'll keep it."

Musik för öronen. Precis som soundtracket, som också sitter som en smäck. Många filmer har följt i dennas spår, i olika varianter och smaker, men ingen har matchat originalet: Boondock Saints, Snatch, Layer Cake, Lucky Number Slevin.

Varenda scen är minnesvärd, varenda replik en omistlig del av helheten.

Allt är lugnt och fint i Lolektivet, inga stressmoment...

Men, men, *suck*, säg det som varar för evigt. I bakhuvudet, långt, långt bak, där det inte kan störa min sköna eftermiddag, vilar alla saker jag mycket snart måste ta itu med. Imorrn är det dags. Dag ett. Glöm städa, glöm diska, glöm träna, glöm laga mat, glöm slöglo på gamla filmer och ståupp-rutiner. Non-stop nolle-p i två veckor. Sextio nya studenter att ta hand om och förhoppningsvis hinna lära känna lite (till skillnad från förra året) och nyktert, ansvarfullt festande. Och efter det, programutvecklingsmetodik, designmönster, grafteori, datasäkerhet... Gambatte, Riinusu.

Starten imorrn ser jag framförmig ungefär som första doppet i en sval sjö på sommaren. Först en ordentlig chock för hela ens system, och en panisk längtan till värmen och tryggheten på land, men efter ett tag vill man aldrig att det ska ta slut.

Etiketter: ,

1 Comments:

Anonymous Anonym said...

fin liknelse där på slutet :-)

16 augusti, 2007 22:28  

Skicka en kommentar

<< Home