Okay, now you're just shitting me...

Det är inte klokt hur ett litet, litet beslut kan leda direkt till kedjor av händelser som vi aldrig hade en chans att överväga när vi tog beslutet. Sliding Doors. Fick ett samtal av Magnus idag (igår), runt 21, när jag sprang runt i Viagraparken med resten av faddrarna och nollan och lekte vadslagning som bäst. (Alltså man försöker faktiskt slå på varandras vader.) Frågan var typ: "En kompis kompis ska spela musik på en klubb inne i stan vid tio, ska du med?". Jag var egentligen redo att gå och lägga mig. Nolle-p tär på kroppsliga resurser. Jag var definitivt inte på nåt danshumör. Tveka, tvivla, överväga, besluta, banga ur. Kan vara skönt att ta en paus från den unika nolle-p-atmosfären en enda kväll och kanske ha mer lust och energi nästa morgon. Kul att träffa Magnus och Amie, det blir för sällan. Wtf, why not. Går hem och tar fram de splitternya kläderna från min shopping-spree med syrran i Göteborg, drar in till stan. När vi väl är på klubben (L'Orient, som jag sett utifrån många gånger.), vad är det första jag ser? Daniel Johansson, glatt vinkande i sin nördiga Zelda-t-shirt som han beställde tillsammans med mig från ZeStuff. Hur stor är chansen? Men vänta nu... fan, han känner ju samma människor som Magnus! Vad är det fråga om här? Kul som bara den, hur som helst.

Allt jag vet om musiken vi är där för att höra hittills är att den är elektronisk och typ lite tv-spelsinspirerad. Killen har visst jobbat för spelföretag innan eller nåt. Musikern i fråga, Kotten, har jobbat tillsammans med en viss Fredrik. (Mycket trevlig och sympatisk människa verkar det. Lycka till med Tai Chin, Fredrik!) Fredrik jobbar numera tillsammans med Magnus. Aha, då är den saken utredd. En självlysande alkoholfri drink för vätskebalansen, och sen, what the hell, en white russian. Börjar känna lite för att dansa trots allt, speciellt efter att Daniel hade satt ribban (O_o). Musiken är bitvis skitskön; jag tycker att jag sitter och spelar Final Fantasy eller Metroid eller nåt. Efter ett tag blir den dock lite svårdansad, så jag sätter mig. En tjej kommer fram och säger "Hej, vill ni köpa en skiva?". Hon säljer Kottens (a.k.a. Spanky) skivor. Magnus och Daniel köper var sin. Jag kisar istället i mörkret och frågar tjejen vad hon heter. "Emelie." Okay, now you're just shitting me. Vi har nog inte setts på sju år eller nåt. Jönköping. Sofia församling. Mitterminsläger. Hon är tillsammans med Spanky. Herre Jävla Gud.

Det blev en längre kväll än planerat, men shit vad glad jag är att jag valde som jag gjorde. Jag hoppas och tror att C-sektionen klarade sig utan mig några timmar. Imorrn är det upp i sadeln igen med badutflykt och kanske lite byggande med MacGuyver-nollan. Vi ses då, allihopa.