15 oktober 2006

Pladder II

I högtalaren: Katie Melua, "Call off the Search". Tack för tipset, Innie! Lördag, sen kväll efter filmen, mätt och glad och tänderna är borstade. Bloggdags!

Hade ju tänkt skriva mer om Masamune Shirows tecknarstil och dess förändring över åren, men nu är jag för trött, så det blir lite pladder istället. Vi sparar del 2 av Shirow till nästa gång.

Då ska vi se. Vad har jag konsumerat för visuell popkultur sen sist? Tja, sent igår kväll fick jag äntligen tag i avsnitt ett av Alien Nine, så jag började med det idag. Mycket gulligt. Stackars mellanstadieeleven Yuri Ootani blir uttagen till skolans rymdvarelseutrotarlag och får åka omkring på rullskridskor och fånga läbbiga rymdvarelser med håv. Ungefär som i vilken anime som helst, alltså. Det vill säga, konceptet med att lägga alldeles för stort ansvar på alldeles för unga människor är ju praktiskt taget standard i anime (*hostNGEhost*), som till exempel i den mycket vackra kortfilmen Voices of a Distant Star som jag såg i förrgår. *rekommenderar* Men Alien Nine behandlar hittils ämnet bra och trovärdigt; ser fram emot de andra tre delarna.

Sen blev det avsnitt 16 av Ergo Proxy. Mycket trevligt; det är först i de senaste tre avsnitten eller så som den lite stela karaktären Lil/Real (två olika sätt att transkribera hennes namn från japanska) har börjat utvecklas, och hennes fasad har börjat spricka. Är hon kär i Vincent? När ska hon inse det själv i så fall? Och ska hon någon gång börja se lilla Pino som något mer än bara en robot? I början gillade jag henne för hennes läckra ögonskugga, men nu fortsätter jag titta för att se när hon äntligen ska mjukna, och bli något mer än den bittra och bortskämda dottern till borgmästaren. En lång period nu har jag bara sett serier på 13 avsnitt eller färre, och det är oftast för lite för att skaparna ska ta sig tid till karaktärsutveckling. Skönt att se något längre som omväxling.

Sedan var det nästan slut på saker att se, så jag övervägde en kort stund att fortsätta titta på Vandread. Bleh. Vet inte om jag ska orka se färdigt den. Charmig, så klart, men det räcker inte riktigt. Så jag fuskade istället och fortsatte kolla på Read or Die utan Zogoth. (Gomen ne, Zoggo-kun...) Var ju bara två avsnitt kvar. Ska man sammanfatta serien kan man säga så här; hade de bytt ut de urlöjliga namnen mot något som klingade mindre falskt hade den förbättrats avsevärt. Namn som "Readman", "The Paper", "Miss Deep", "Mr. Gentleman" och liknande låter dumma nog som de är, men när de sedan misshandlas av det japanska engrish-uttalet blir det bara katastrof. Annars en rätt okej, lite charmig actionserie som håller intresset uppe i de tre avsnitt som den består av.

En del saker att se fram emot den kommande veckan. LinDai-visning på tisdag; tre avsnitt Hellsing och Kiki's Delivery Service. Mys- och gyckelskrivarkväll med C-styrelsen, där jag är sekreterare, på torsdag och möte med densamma på fredag (just det är väl mindre upphetsande förstås). Och sedan; filmdygn med LBK i dojon! Hoppas jag kan hitta någon att dra med dit, för jag tror knappast jag lär känna någon som kommer. Många fina filmer att se, bland annat animen Eldflugornas Grav (av Ghibli!) och Fritz Langs Metropolis från 1927. Den senare har jag ingått avtal med min syster om att se innan jag träffar henne nästa gång, för då ska jag visa henne den animerade nyfilmatiseringen av den. *se fram emot*

Nåja, det var det hela för idag. God natt, och lycka till.

1 Comments:

Blogger Vassius said...

Oh, för en gångs skull nämner du saker jag har sett. :-)
Voices of a Distant Star var riktigt bra. Kiki's Delivery Service har jag också sett, och den var helt okej. Grave of the Fireflies har jag åtminstone blivit rekommenderad och laddat hem. Har inte blivit av att se den än dock.

15 oktober, 2006 05:57  

Skicka en kommentar

<< Home